Jean Piaget är fortfarande en betydelsefull pionjär forskare
Jag ska ytterligare konkretisera varför Jean Piaget är betydelsefull för psykologivetenskapen och hur han blev betydelsefull för mig som barnpsykolog och varför hans forskning och utvecklingsteori blev en väg till den humanistiska psykologin.
När jag gick psykologutbildningen i Lund mot slutet av 1970-talet var utbildningen generalistisk med breda kunskaper från psykologins domän. Analys, tillämpning och integrering av ut- och inlärda kunskaper skedde successivt genom föreläsningar, diskussioner, grupparbeten, ämnesobservationer, tillämpningar och paper med kritiska (opponent) redovisningar i grupp. De mer avancerade kliniska och tillämpade momenten handlade om att lära in kunskaper i testpsykologi samt i de beteendeterapeutiska, psykodynamiska, familje- och gruppterapeutiska teorierna och modellerna.
Vi fick ingen specifik utbildning i samtalsmetodik för barn och unga. Det fanns ingen forskning inom den akademiska psykologin om barns språk, språkutveckling eller språkstrukturer och det fanns heller ingen forskning om effektivast/bästa metod för samtal med barn och unga.
Samtal med barn och unga hade i vår utbildning samma utgångspunkter som för vuxna. Samtalen följde testpsykologins strikta manualer eller så formades barnsamtalen utifrån strategierna i de beteendeterapeutiska, psykodynamiska, familje- och gruppterapeutiska teorierna och modellerna. Vilket var de kliniska modeller som vi fick träning i.
Det primära syftet med ett barnsamtal var på 1970-talet att hjälpa barn och unga att förstå, hantera och förändra sin situation; men enskilda samtal och behandlingar med små barn var ovanliga på den tiden. Syftet med en psykologutredning var att göra en nyanserad personbeskrivning, utföra en behandling eller ge stöd, råd och vägledning till barn, föräldrar, skola, sjukvård, socialtjänst eller andra.
Jag studerade en period på forskarutbildningen med fokus på spädbarnets allra första mentala förutsättningar och utveckling. Då ökade mina kunskaper högst väsentligt om Jean Piagets forskning och teorier. De studier om språkfunktion och kognition som han påbörjade på 1920-talet lärde mig 50 år senare mer om hur jag skulle möta, lyssna på och kommunicera med små barn i samtal, utredningar och terapi.
Med blotta ögat såg jag ju att spädbarn kommunicerade med ljud, blickar, emotioner och kroppsrörelser i cirka åtta månader innan de första orden användes. Det var exakt som Piaget beskrev. Den sensomotoriska kognitionen och emotionen fanns före och senare i orden. Eller uttryckt annorlunda: Barn och ungas språk och användning av ord innehöll sensomotorisk, affektiv och kognitiv information bortom orden.
I Piagets samtalsmetod och hans sätt att närma sig barn fanns dessutom en vänlighet, ett intresse, en omtanke, ett aktivt lyssnande och undersökande frågor. Han använde en metod som tilltalade mig och som påminde om Carl Rogers tankar om empati, äkthet och acceptans. Långt senare insåg jag att Piaget och Rogers hade en viktig gemensam utgångspunkt i fältpsykologin.
Ganska snart lärde jag mig som yrkesverksam även att ett av Piaget specifika begrepp var kliniskt användbart, begreppet rörlig jämvikt. De allra flesta klienter brukar vara mycket ansvarstagande, och på Bildterapi & Psykologbyrån har vi under åren lärt oss att barn och vuxna strävar efter en rörlig men mental jämvikt. Klienter brukar vilja avsluta terapin när de är i affektiv och kognitiv balans och mår psykiskt bättre. Och barn brukar säga till när de vill avsluta en kontakt.
Jag menar att Jean Piagets beskrivningar av kognitionens och symboliseringens utveckling var både nytänkande och annorlunda. Han var och är fortfarande en betydelsefull pionjär forskare, och han beskrev detaljerat hur barn och ungas kognition, språk och symbolförmåga utvecklades gradvis genom barnets kombinerade hjärnbiologiska, kroppsliga och sociala stimuli, upplevelser och inlärning.
Piaget försökte aldrig att mäta intelligens, trots att han var mycket väl förtrogen med Alfred Binets och Théodore Simons standardiserade test och tradition. Han beskrev istället ingående hur och varför intelligensen och kognitionen utvecklades och genomgick kvalitativa förändringar i barnets hjärna, kropp, språk och tänkande. Både små detaljer, utvecklingsprincipen och helheten i Piagets teori har varit viktiga för oss.
Ulf Hjelm