Humanistisk psykologi

Essensen i den humanistiska psykologin

I artikeln ska jag koncentrerat beskriva essensen i den humanistiska psykologins vetenskapsteori och klientcentrerade terapi. Det är så som vi på Bildterapi & Psykologbyrån länge har tillämpat den humanistiska psykologins kunskaper i våra integrativa terapier.

Abraham Maslow och Carl Rogers förstod hur rikt och betydelsefullt människans inre psykiska liv är. De beskrev redan på 1940-talet hur komplex individens mentala utveckling är och hur betydelsefulla de mentala innehållen i psyket och hjärnan är, både för individens psykiska hälsa och ohälsa.

I individens biologi som organism finns inte bara viktiga biologiska utvecklingskrafter. I individens kropp, hjärna och psyke finns också sociala och mentala utvecklingskrafter integrerade.

Individen föddes enligt Maslow (1970) med grundläggande fysiska behov av aktivitet, sömn, vila, föda, vätska, värme, skydd och omvårdnad och med grundläggande behov av trygghet, omtanke, kärlek, gemenskap, samhörighet, respekt, sex, självkänsla och självförverkligande. Maslow (1970) förtydligade att individen även hade grundläggande behov av att kunna, veta, förstå, kommunicera och vara kreativ.

Individens alla behov var instinktoida, driftsmässiga och multimotivationella (Maslow 1970) och de formades av individen själv genom upplevelser och samspel med föräldrar, andra människor och med livsmiljön i en specifik kultur. Innebörden i behovshierarkin var att individens olika behov samverkade och avlöste varandra (Maslow 1970), vilket innebar att behoven var integrerade, byggde på varandra och att de tillgodosåg flera funktioner som utvecklingskrafter samtidigt. 

Samma multifunktionella uppfattning beskrev Rogers (1951): De mentala utvecklingskrafterna framåt samverkade och de fanns inne i barnet som organism, de fanns inbyggda i barnets genetik, biologi, behov och funktioner.  Barnet förverkligade sig själv från livets start “in the direction of greater independence or self-responsibility”, and “in the direction of socialization”( sid 488, Rogers 1951).

Livsmiljöns, samhällets och varats (being) betydelser för individen beskrevs allt tydligare efter hand av Maslow (1962) och Rogers (1980). De beskrev hur människans sociala, existentiella och samhälleliga liv hade givit upphov till viktiga positiva livsvärden, ”being-values” (Maslow 1971), vilka handlade om sådant som tro, hopp, meningsfullhet, njutning, glädje, skönhet, avskildhet, livfullhet, enkelhet, sammanhållning, kultur, rätt och fel, med flera livsvärden. 

Människans livsvärden internaliserades i individen på många sätt, genom upplevelser, social och kognitiv inlärning och identifikationer.  Positiva upplevelser, som ”peak experiences”, med känslor av lycka, glädje, förälskelse, tillfredsställelse, omtanke och kärlek, var enligt Maslow av stor betydelse för individens hälsosamma mentala utveckling, eftersom de formade och förstärkte individens självbild, självkänsla, självförtroende, värdenormer och inre livsvärden.  

På grund av misslyckanden, elakheter, fördömanden, förakt, nedvärdering, hat, våld och övergrepp kunde det i individen även uppstå ”specific metapathologies” (Maslow1971), vilka handlade om sådant som misstro, cynism, meningslöshet, nedstämdhet, hopplöshet, olyckskänsla, desintegration, misstänksamhet, kaos, humorlöshet och tomhet.

Den humanistiska psykologins orsakslära var komplex. Den handlade om skadad och dysfunktionell differentialbiologi men den beskrev särskilt hur psykisk sjukdom och ohälsa uppstod av sociala, affektiva och intrapsykiska orsaker och hur individens grundläggande hälsosamma och sulutogena livsvärden och psykiska hälsa formades.

Vi humanistiska psykologer menar att individens psyke och hjärna innehåller avsevärt mer än skadade och dysfunktionella biologiska processer. Hjärnan innehåller också friskgörande och hälsosamma mentala och biologiska processer.

De positiva differentialaffektiva mentala innehållen och värderingsstrukturerna i individens hjärna  och psyke är också mycket betydelsefulla för den psykiska hälsan, och detta bortser dagens psykiatri helt ifrån.  

Ulf Hjelm

Referenser     

Maslow, A. H. (1970).  Motivation and Personality. Third Edition, ISBN: 0060419873. Reprinted 1987

Maslow, A. H. (1971). The farther reaches of human nature. New York. Viking press.

Maslow, A. H. (1962). Toward A Psychology of Being. Blacksburg. Wilder Publications

Rogers, C.R. (1951).  Client-Centered Therapy. Reprinted 2002, St Edmundsbury Press Ltd, Suffolk

Jean Piagets betydelser för flera vetenskaper

Jean Piaget beskrev utförligt i sin halvsekellånga forskning hur kognition, kommunikation, språk och språkinnehåll utvecklades successivt hos barn och unga. Individens kognition startade med sinnenas samspel.

Syn, doft, smak, hörsel, känsel, tanke, iakttagelse, motorik och rörelse gav över tid upphov till intryck, minnen, tankar, stämningar och affekt-kognitiva föreställningar i individens hjärna, scheman och minnesstrukturer.

Forskning om skeenden och processer inne i människans hjärna är fortfarande år 2026 en ytterst komplicerad uppgift/utmaning för alla vetenskaper, och Piaget kunde naturligtvis aldrig bevisa sin intressanta och avancerade teori om hjärnans automatiska adaptiva mentala processer och utvecklingsfunktioner.  

Varseblivning, reflexer, kommunikation, känslor, scheman, assimilation och ackommodation fanns enligt Piaget medfödda i spädbarnets hjärna och kropp. Genom samspel mellan assimilation och ackommodation formades ett spädbarns kommunikation till ett specifikt språk, ord för ord, under uppväxten.     

Piagets empiriska forskning både beskrev och bekräftade noggrant och detaljrikt hur små barn och unga i samspel med livsmiljön utvecklade sitt språk och sin kognition. Hans forskningsresultat och vitala begrepp har bekräftas flera gånger av andra forskare.

Alla experter tror ändå inte på de centrala fakta och principer som Piaget beskrev: Barns lärande sker aktivt och genomgår många små utvecklingssteg, som sensomotorik, objektpermanens, egocentrism, reversibelt tänkande, objektivt och kritiskt tänkande. Först under tonårstiden finns ett mer komplett språk och ett logiskt induktivt tänkande.

Piaget beskrev tydligt hur barn och ungas tänkande, språk och kognitionsbildande länge var påverkat av egocentrism, affekter, konkreta antaganden och gissningar, och hans forskning visade att kognition och emotion alltid samverkade och utvecklades i miljön i ett specifikt samhälle.  

Varje förälder och andra intresserade kan enkelt själva följa både specifika innehåll, hållpunkter och utvecklingsprincipen i Piagets teori och slutsatser. Vi kan se hur barnet upptäcker sig själv, se när sugreflexen förenas med den motoriska kontrollen över handen, se hur barnet upptäcker omvärlden, leker gömma saker, använder bus och tittutlekar, börjar krypa under bord och över föremål avsiktligt, använder upprepningsmönster, undersöker föremål, börjar handla med mer avsikt och intention, härmar och samspelar mer aktivt, söker efter föremål, med flera utvecklingssteg.    

Vi kan alla i vardagen följa hur barns kognition, språk och andra mentala funktioner utvecklas successivt och blir allt mer komplexa och nyansrika. Barn lär sig ytterst tydligt vanligen de allra första orden aktivt i samspel med föräldrar genom imitation, upprepning, hörsel, syn och benämning, lär sig sedan upprepa siffror och räknesätt för att senare som tonåringar kunna skriva uppsatser och utföra språkliga och matematiska analyser i skolan.  

Vi ser alla hur spädbarns kognitiva, affektiva och språkliga förmåga börjar med blickar, ljud, skrik, sugande, motoriska rörelser och ”slutar” hos tonåringen i formaloperativa, logiskt induktiv och avancerade analytiska resonemang. Barnet har då vanligen också en hög social, affektiv och emotionell kompetens och en betydande inlärningsförmåga.

Piaget var väl medveten om att även den sociala, emotionella och affektiva utvecklingen var samordnad med barnets kognitiva utveckling.  Men han beskrev dem inte i specifika teoretiska termer.

Piagets forskning beskrev däremot mognad och utveckling på ett sätt som överensstämmer väl med grunderna hos utvecklings- och erfarenhetsbaserad pedagogik och med innehåll i William James funktionalism: Sinnenas, kunskapens och medvetandets huvudsyfte är att hjälpa individen att anpassa sig till sin omgivning.

Piagets forskningsresultat, mognads- och utvecklingssyn stämmer också väl överens med grunderna i modern psykodynamisk och humanistisk psykologi. Abraham Maslows och Carl Rogers utvecklings- och människosyn är på flera punkter ytterst snarlik Jean Piagets, och de beskrev i den humanistiska psykologin hur människans differentialaffekter, sociala behov och sociala livsmiljö formade väsentliga innehåll i individens psyke och hjärna.

Ulf Hjelm

Individens sociala och intrapsykiska värdegrunder

På Bildterapi & Psykologbyrån kombinerade vi från start Piagets hjärnfunktionella modell, hans människosyn och specifika fakta med grunden i Erik H Eriksons identitetsteori (1959, 1981) i vår integrativa kartläggnings- och förklaringsstruktur.   

Erikson var psykodynamisk epigenetiker, och han gick en helt annan väg än Sigmund Freud och tongivande objektrelationsteoretiker. Erikson beskrev i sin utvecklingsteori hur komplext individens identitet växte fram. De mentala innehållen och individens identitet formades enligt honom genom en kontinuerlig biologisk mognad och social utveckling från spädbarn till ålderdom med en tydlig oros- och identitetspeak under adolescensen.

Erikson(1959) beskrev åtta utvecklingssteg då specifika personlighetskvaliteter grundlades.  Om människans bio-mentala utveckling verkligen sker i åtta förutbestämda, interaktiva och/eller flexibla steg har ifrågasatts sedan 1950-talet, och det finns fortfarande år 2026 inga bekräftande forskningssvar. Ingen vetenskap kan ju idag empiriskt bekräfta så avancerade teorier om hjärnans neurologiska och mentala processer, än mindre om deras samspel i hjärnan.  

Men tre förhållanden har varit viktiga för oss: 1 Eriksons epigenetiska antagande överensstämmer fortfarande med dagens forskningsbaserade fakta om hjärnans evolution, adaptions- och inlärningsförmågor. 2. Erikson presenterade en ny beprövad och kliniskt användbar modell.  3.Eriksons modell belyser hur det komplexa samspelet mellan individens genitik, biologi och sociala upplevelser i livsmiljön kan forma individens intrapsykiska, unika och sociala identitet.

Erikson beskrev i sin identitetsteori hur barn och unga hade lärt in och förvärvat grundläggande emotionella, sociala och libidinösa personliga kvaliteter över lång tid. Enligt honom hade unga vuxnas identitet formats och omformats genom biologisk mognad, mental utveckling, inlärning, positiva och negativa affektiva upplevelser och genom identifikationer med människor i familj, grupp och i andra sociala sammanhang.

Erikson avskrev både Freuds driftsteori och strukturmodell när han beskrev hur medfödda och väl differentierade funktioner samspelade med varandra och med människans sociala upplevelser. Erikson (1959)  hänvisade istället till William James, som är den amerikanska psykologins grundare.

James som var pragmatiskt funktionalist hade uppfattningen att individen som vuxen måste överge sitt gamla jag eller själv. Individens kunskaper, moral, värdenormer och självbilder måste integreras i individens jag, eller i individens personlighet med Eriksons termer. Samtidigt tog Erikson fasta på Sigmund Freuds betydelsefulla insikt: Det finns starka krafter och rörelser i individens kropp, hjärna och psyke som inte alltid är medvetna.  

Enligt Erikson utgör adolescensen en lång turbulent normativ utvecklingsfas då individens identitet ombildas genom emotionella, moraliska och sociala lärdomar och kognitiva syntetiseringar.  Affekter, relationer, kärlek och sexualitet fanns, mognade och utvecklades i individens konstitution i samspel med livsmiljön, en process som blir påtagligt kroppslig, intensiv och affektiv under tonårstiden.   

Unga vuxna ska optimalt enligt Erikson under hela utvecklingen bygga upp en intrapsykisk personlig karaktär med livsvärden som tillit, självständighet, initiativ, arbetslust, sammanhållen identitet och förmåga till närhet, intimitet, sexualitet och vuxen kärlek.  Dessa inre grundläggande värden var enligt honom betydelsefulla för individens personlighet, mentala kraft, sociala förmågor och psykiska hälsa.  

Hade sociala upplevelser och omvårdnad varit mindre goda, bristfälliga eller destruktiva uppstod istället inre känslor av misstro, tvivel, skuldkänslor, underlägsenhet, identitetssplittring och/eller isolering, vilka i sin tur kunde ge upphov till mental instabilitet, livskriser, ångest, psykisk ohälsa och i värsta fall uppstod psykisk sjukdom.

Som vuxen måste individen sedan enligt Erikson genom livet fortsätta att vara aktiv, ta ansvar, arbeta och vara generativ för att bevara sin integritet och inte drabbas av självupptagenhet, mindervärdeskänslor, isolering, hopplöshet, förtvivlan eller annan psykisk ohälsa.   

Enligt Erikson var individens sociala och psykosociala upplevelser betydelsefulla för individens intarpsykiska ambitioner och värdegrunder, både för uppkomsten av mental stabilitet och hälsa och för mental instabilitet och psykisk ohälsa.

På Bildterapi & Psykologbyrån har vi i våra terapier utgått från de fakta och kunskapsgrunder som framkom i Piagets och Eriksons forskningar:

1. Tonåringen hade lagt grunden till en generell logiskt-induktiv intelligens, men individens kognition hade även i kombination med sociala upplevelser  avsatt många betydelsefulla inre värderingar under utvecklingens gång.

2. Det måste därmed i varje individs hjärna, psyke och minnestrukturer finnas ett flertal betydelsebärande inre affekt-kognitiva värderingar om sig själv och andra.

 3. Individen utformar under livets gång (ontogenesen) även personliga inre (intrapsykiska) stärkande affektiva och sociala kvaliteter och levnadsstrategier. Men i individens psyke kan även förekomma mentala självdestruktiva svagheter och/eller negativa värderingar om sig själv.  

Vi utgick påBildterapi & Psykologbyrån med Piagests och Eriksons vetenskapsteorier från att individens hjärna, hjärnprocesser, mentala processer och psyke behöver mängder av upplevelser, inlärningar och minnessubstanser för att fungera.  Vi antog också att individens inre mentala liv med olika typer av minnesinnehåll är minst lika betydelsefullt för hjärnans och psykets funktion som de transmittoriska neuroligiska processerna.

Med Piaget har vi antagit att individens hjärna behöver både neurologiska och mentala processer för att fungera i jämvikt och för att kunna expandera minnet och de mentala minnesinnehållen.

Med Erikson har vi utgått från att sådant som individens jagstyrka, vetgirighet, mindervärdeskänslor, god eller bristande självkänsla, tillit och ambitioner högst troligt är effekter av ett stort antal faktorer, som individuell genetik, neurologiska minnefunktioner, social och kognitiv inlärning, språkliga minnen och minnesstrukturer i samverkan.

Ulf Hjelm

Erik H Erikson, 1981, Ungdomens identitetskriser, Natur och kultur, Stockholm

Erik H Erikson, 1959, Identity and The Life Cycle, IUP, New York

Jean Piagets differentialbiologiska modell för hjärnans intrapsykiska funktion

För oss på Bildterapi & Psykologbyrån har det alltid varit självklart att vara eklektiker och integrativa terapeuter. Vi har använt vetenskapligt ny/oprövad, beprövad och väletablerad kunskap och metod från psykologins hela domän. Vi har valt de kunskaper som givit oss högst förklaringsvärde och som gagnat våra klienter bäst.

Tidigt kombinerade vi kreativ behandlingsmetod med Jean Piagets differentialbiologiska människosyn och hans nyanserade syn på hjärnans biologiska och mentala funktioner och struktur. Vår kombination berodde på att både konstnärliga terapeuter och Jean Piaget utförligt beskrev betydelsen av sinnenas samspel hos barn och unga.  De beskrev hur syn, doft, smak, hörsel, känsel, motorik och rörelse i samspel ger upphov till intryck, minnen, tankar, stämningar och affekt-kognitiva föreställningar hos barn och vuxna.  

Enligt Piagets forskning bestod sensomotorisk intelligens av spädbarnets varseblivning, reflexer, kommunikation, känslor, scheman, assimilation och ackommodation. Alla dessa funktioner fanns medfödda i spädbarnets hjärn-, kropp- och minnesstrukturer.  Begåvningen utvecklades stegvis från sensomotorisk funktion till logiskt induktiv och formaloperationell intelligens hos tonåringen.

Intelligensen tillhörde enligt Piaget människans homeostatiska processer och intelligensen strävade automatiskt efter en rörlig men stabil mental jämvikt, precis som människokroppens övriga homeostaser, vilka handlar om kroppstemperatur, blodsocker, blodtryck, hormoner, salt- och vattenbalans.

Piaget beskrev i sin teori hur de differentierade funktionerna i spädbarnets hjärna, psyke och kropp samspelade med en differentierad livsmiljö. Spädbarnets upplevelser av vårdnadshavare, andra människor, den fysiska miljön och av den egna kroppen var ständigt pågående mentala processer över tid.

Språket, symboliseringen och det logiska tänkandet växte enligt Piaget fram successivt hos barn och unga, samtidigt som han betonade att kognition och emotion var oupplösligt förenade. Vi drog därför slutsatsen att kognition och emotion genomgår snarlika utvecklingar. De mentala processerna i barn och ungas psyke och hjärna genererar över tid en kognitiv och affektiv inlärning med föreställningar om omgivningen och om individen själv.

Vi började kliniskt använda den utvecklingspsykologiska och differentialbiologiska hjärnfunktionsmodell som Piaget beskrev. I barn och ungas väl differentierade hjärna och psyke finns både mentala minnesstrukturer och olika slags enskilda minnen.  I barns hjärna och psyke finns inte bara minnen av inlärda ord och av språkets dialekt och struktur. I individens psyke finns även affektiva sociala minnen av individen själv och av andra människor, skapade som affektiva upplevelser och värderingar.   

Jean Piaget beskrev i sin teori utförligt detsamma som socialpsykologer alltid har förklarat: I människans hjärna finns betydelsefulla sociala och affektiva mentala minnesinnehåll, och minnen av upplevelser, relationer, affekter och stämningar byggs över tid även upp som betydelsebärande mentala strukturer och värderingar i individens psyke.

På Bildterapi & Psykologbyrån har huvudmålet med terapi alltid varit att hjälpa en individ att utvecklas optimalt, må bättre, öka sin kunskap, förbättra sina resurser, fungera bättre i relationer och i samhället samt öka sin självkännedom och sina kunskaper om andra människor.

Har klienten sökt för psykisk ohälsa har också fokus riktats mot klientens sökorsak, önskemål och behov. Ett grundläggande mål i terapi har då även blivit att hjälpa individen att bli fri från sina besvär och svårigheter som oro, sorg, ångest, nedstämdhet eller depression.  

Viktigt för oss har alltid varit att våra eklektiska integreringar har utförts vetenskapligt, kritiskt, gynnat våra klienter och även stämt överens med vår psykologiska grundsyn: människan och individen är samtidigt en biologisk och social varelse.

I nästa inlägg ska jag beskriva vilken intrapsykisk, affektiv och social väg som vi först valde att använda i terapi och kartläggningsarbetet.

Jean Piaget är fortfarande en betydelsefull pionjär forskare

Jag ska ytterligare konkretisera varför Jean Piaget är betydelsefull för psykologivetenskapen och hur han blev betydelsefull för mig som barnpsykolog och varför hans forskning och utvecklingsteori blev en väg till den humanistiska psykologin.  

När jag gick psykologutbildningen i Lund mot slutet av 1970-talet var utbildningen generalistisk med breda kunskaper från psykologins domän. Analys, tillämpning och integrering av ut- och inlärda kunskaper skedde successivt genom föreläsningar, diskussioner, grupparbeten, ämnesobservationer, tillämpningar och paper med kritiska (opponent) redovisningar i grupp. De mer avancerade kliniska och tillämpade momenten handlade om att lära in kunskaper i testpsykologi samt i de beteendeterapeutiska, psykodynamiska, familje- och gruppterapeutiska teorierna och modellerna.

Vi fick ingen specifik utbildning i samtalsmetodik för barn och unga. Det fanns ingen forskning inom den akademiska psykologin om barns språk, språkutveckling eller språkstrukturer och det fanns heller ingen forskning om effektivast/bästa metod för samtal med barn och unga.

Samtal med barn och unga hade i vår utbildning samma utgångspunkter som för vuxna. Samtalen följde testpsykologins strikta manualer eller så formades barnsamtalen utifrån strategierna i de beteendeterapeutiska, psykodynamiska, familje- och gruppterapeutiska teorierna och modellerna. Vilket var de kliniska modeller som vi fick träning i.  

Det primära syftet med ett barnsamtal var på 1970-talet att hjälpa barn och unga att förstå, hantera och förändra sin situation; men enskilda samtal och behandlingar med små barn var ovanliga på den tiden.  Syftet med en psykologutredning var att göra en nyanserad personbeskrivning, utföra en behandling eller ge stöd, råd och vägledning till barn, föräldrar, skola, sjukvård, socialtjänst eller andra.

Jag studerade en period på forskarutbildningen med fokus på spädbarnets allra första mentala förutsättningar och utveckling. Då ökade mina kunskaper högst väsentligt om Jean Piagets forskning och teorier. De studier om språkfunktion och kognition som han påbörjade på 1920-talet lärde mig 50 år senare mer om hur jag skulle möta, lyssna på och kommunicera med små barn i samtal, utredningar och terapi.

Med blotta ögat såg jag ju att spädbarn kommunicerade med ljud, blickar, emotioner och kroppsrörelser i cirka åtta månader innan de första orden användes. Det var exakt som Piaget beskrev. Den sensomotoriska kognitionen och emotionen fanns före och senare i orden. Eller uttryckt annorlunda: Barn och ungas språk och användning av ord innehöll sensomotorisk, affektiv och kognitiv information bortom orden.  

I Piagets samtalsmetod och hans sätt att närma sig barn fanns dessutom en vänlighet, ett intresse, en omtanke, ett aktivt lyssnande och undersökande frågor. Han använde en metod som tilltalade mig och som påminde om Carl Rogers tankar om empati, äkthet och acceptans. Långt senare insåg jag att Piaget och Rogers hade en viktig gemensam utgångspunkt i fältpsykologin.

Ganska snart lärde jag mig som yrkesverksam även att ett av Piaget specifika begrepp var kliniskt användbart, begreppet rörlig jämvikt. De allra flesta klienter brukar vara mycket ansvarstagande, och på Bildterapi & Psykologbyrån har vi under åren lärt oss att barn och vuxna strävar efter en rörlig men mental jämvikt. Klienter brukar vilja avsluta terapin när de är i affektiv och kognitiv balans och mår psykiskt bättre. Och barn brukar säga till när de vill avsluta en kontakt. 

Jag menar att Jean Piagets beskrivningar av kognitionens och symboliseringens utveckling var både nytänkande och annorlunda. Han var och är fortfarande en betydelsefull pionjär forskare, och han beskrev detaljerat hur barn och ungas kognition, språk och symbolförmåga utvecklades gradvis genom barnets kombinerade hjärnbiologiska, kroppsliga och sociala stimuli, upplevelser och inlärning.  

Piaget försökte aldrig att mäta intelligens, trots att han var mycket väl förtrogen med Alfred Binets och Théodore Simons standardiserade test och tradition. Han beskrev istället ingående hur och varför intelligensen och kognitionen utvecklades och genomgick kvalitativa förändringar i barnets hjärna, kropp, språk och tänkande.  Både små detaljer, utvecklingsprincipen och helheten i Piagets teori har varit viktiga för oss.  

Jean Piagets betydelse för dagens psykologi

Vår väg till den humanistiska psykologin handlar om våra erfarenheter av samtal, utredningar och terapi med barn och unga. Men vägen handlar även om Jean Piagets vetenskapsteori och hans syn på barns kognition, språk och inlärning.

Piagets övergripande resonemang är ofta svårgenomträngliga och ibland är de överförenklande och motsägelsefulla. Specifik kritik har riktats mot hans experiment och resonemang, och en svaghet är att hans teori begränsade tonåringars intelligens till logiska och analytiska tänkanden. Ändå blev Piagets forskning och slutsatser om barnets utveckling internationellt betydelsefulla för yrkesgrupper som lärare, psykologer och barnpedagoger på 1960- och 1970-talen.   

Piagets betydelse för oss på Bildterapi & Psykologbyrån beror på hans holistiska människosyn och på att han beskrev barns kognition, hjärnstrukturer, språk- och tankestrategier mer genomtänkt och detaljrikt än dåtidens kognitiva och kliniska psykologer. I boken Språk och tanke hos barnet beskrev Piaget (1973)  hur språket hos förskolebarn fyller nio tydligt urskiljbara egocentrerade och socialiserade funktioner: 

I det egocentrerade språket 1) upprepar (ekolali) barn ofta ord för nöjet att tala, utan att vända sig till någon. Ibland för barn en 2) monolog enbart för sig själv, och ibland pratar barn i en 3) kollektiv monolog, men utan att reellt bry sig om en mottagares eventuella synpunkter.

I det socialiserade språket förmedlar barnet i grupp 4) adapterad information till något speciellt barn. Barnet kan också förmedla 5) kritik till flera eller någon speciell i gruppen eller så uttalar barn 6) befallningar, böner och hotelser. Ibland ställer små barn 7) frågor till någon och ibland 8) svarar barn på reellt ställda frågor.

I boken ifrågasatte Jean Piaget den franske filosofen, läkaren och psykologen Pierre Janets och psykoanalysens dåtida (1920- och 1930-talens) syn på sambandet mellan ord, handling och tanke. Piaget visade att människors ord inte alltid bara var konkret förbundna med upplevelser och handlingar. Barns språk och ord var även förbundna med barnets aktivitet/rörelse, situation, sociala intention och kognitiva utvecklingsnivå.  

I boken Barnets själsliga utveckling (Piaget 1968) som bygger på sex studier i psykologi beskrev Piaget andra betydelsefulla fakta och slutsatser om hur barn och ungas formaloperativa tänkande förvärvades över tid. _

Spädbarn föddes enligt Piagets studier med en sensomotorisk begåvning, vilken bestod i barnets anpassningsförmåga att gny, gråta, titta, skrika, iaktta, röra sig, ta emot mat och omtanke samt hantera och bearbeta (assimilera och ackommodera) upplevelser och intryck. Den sensomotoriska kognitionen följdes av pre-operationell och konkret-operationell kognition, innan den formaloperativa logikens förmåga började växa fram runt 11 års ålder. Startpunkten var individuell, och det krävdes fortsatt stimulans, erfarenhet, träning och inlärning för att ett barn skulle vidareutveckla sitt analytiska tänkande.

I boken Intelligensens psykologi beskriver Piaget (1971) hur han i sin analys använde en gestalt- och fältpsykologisk modell med undantaget att ”varken känslorna eller tankeformerna helt och hållet beror av det aktuella `fältet’ utan också av det handlande subjektets hela tidigare historia” (sid 19). Piaget ansåg vidare att det emotionella och kognitiva livet trots sina olikheter var oupplösligt förenade och beroende av varandra och att kraft och energi fanns i affekterna.

Piagets teori hade homeostatiska* grunder: Kognition, emotion, kommunikation, varseblivning, beteenden, reflexer, scheman, assimilation och ackommodation var funktioner som fanns medfödda i spädbarnets kropp, hjärn- och minnesstrukturer, och funktionerna strävade automatiskt efter en rörlig men stabil mental jämvikt.

Piaget ansåg att tonåringens logiska tänkande hade förvärvats genom assimilationer till barnets medfödda scheman, minnes- och hjärnstrukturer, vilka sedan successivt hade utvidgats innehållsmässigt genom ackommodation. När barnets upplevelser inte kunde förklaras av scheman, tidigare erfarenheter och/eller minnesinnehåll då förändrade barnet innehållen i sina scheman, kunskaps- och minnesstrukturer genom ackommodation.

Piaget (1971) ansåg vidare att intelligensen utvecklas i riktning mot en reversibel rörlighet och att ”intelligensen utgör det jämviktstillstånd, som alla de på varandra följande sensomotoriska och kognitiva anpassningarna strävar mot och likaså alla växelverkningar (assimilation och ackommodation) mellan organismen och omvärlden” (sid 25). Intelligensens processer var differentierande och integrerande.

Modern spädbarns forskning bekräftade på 1970-talet Piagets grundläggande utgångspunkt, att spädbarnet föds för att iaktta, känna, samspela, tänka, börja prata samt utveckla sina sinnen, känslor och sin kognition. Spädbarnet föds enligt forskningen mentalt väldifferentierat, kompetent och styrs av medfödda funktioner, behov och mentala strukturer. 

Forskningen visade exempelvis att nyfödda friska spädbarn är interaktionssynkrona (Bower 1977).  Vilket innebär att spädbarn kan samspela imitativt med sina vårdnadshavare med rörelser och blickkontakt, särskilt i stunder av nöjdhet och avslappning. Just detta medvetandetillstånd benämnde Peter Wolff på 1960-talet för quite alertness, tyst vakenhet.   Forskningen bekräftar att spädbarn föds sociala med genetiskt betingade kommunikativa och sociala beteenden och behov.

Piagets forskning resulterade i en kunskapsteori som hade differentialbiologiska, kognitiva, sociala, affektiva och inlärande utgångspunkter. Hans studier visade även att det finns olika kvalitativa former av intelligens hos barn och unga.  Sensomotorisk begåvning är något annat än formaloperativ begåvning, och Piagets teoretiska distinktioner inspirerade andra forskare och kognitionspsykologer. 

Hans iakttagelser och hans teoris begränsningar var exempelvis några betydelsefulla faktorer när Howard Gardner (1983) formulerade sin första multiintelligensteori. Idag kan vi konstatera att Jean Piaget förde intelligensteorin in i en ny vetenskaplig utvecklingsfas, vilken skapat nya teorier om social, emotionell, moralisk och praktisk intelligens.  

I nästa inlägg ska jag konkretisera ytterligare varför Piagets kognitionsteori över tid har blivit allt mer klargörande och användbar för oss som kliniker.

Ulf Hjelm

* Homeostas är människokroppens automatiska och livsnödvändiga förmåga att upprätthålla en stabil inre balans för sådant som kroppstemperatur, blodsocker, blodtryck, hormoner, salt- och vattenbalans.  

Litteratur 

T.G.R. Bower, 1977, Barnets tidiga utveckling, LiberTryck, 1981, Stockholm.

Howard Gardner, 1983, De sju intelligenserna, Brain Books AB, 1994, Jönköping. Originalets titel: Frames of Mind – The Theory of Multiple Intelligences

Jean Piaget, 1971, Intelligensens psykologi, Natur och Kultur, Stockholm. Originalets titel: La  psychologie de l`intelligence, 1951.

Jean Piaget, 1968, Barnets själsliga utveckling, Gleerups Bokförlag, Lund. Originalets titel: Six études de psychologie , 1964

Jean Piaget,1973, Språk och tanke hos barnet, CWK Gleerups Bokförlag, Lund. Originalets titel: Le langage et la pensée chez lénfant, 1968

Multimotivation, grundläggande behov och positiva differentialaffekter

Vårt ställningstagande för den humanistiska psykologin utgår från flera faktorer, men främst från Abraham Maslows och Carl Rogers terapimodell och från deras vetenskapsteoretiska holism och detaljrikedom. Deras psykologi som kombinerade differentialbiologi med sociala och kulturella livsvärden är fortfarande unik. De är ensamma inom psykiatri och psykologi om en teori som förklarar hur genetiskt medfödda fysiska, sociala och moraliska behov samspelar och ger upphov till mental hälsa. 

Maslow och Rogers ansåg att inte endast biologiska skador och dysfunktioner, genetiska defekter och mentala trauman kunde orsaka avvikelser, livsleda, mentala smärtor och psykisk sjukdom.  Även brist på omtanke, kärlek och social uppskattning och upplevelser av elakheter, hat och torftig omvårdnad kunde ge upphov till psykiska störningar, förvirring, nedstämdhet, förtvivlan, ångest, hopplöshet och utanförskap. 

Maslow och Rogers ansåg också att människans grundläggande behov var integrerade, samverkande och multipla. Ett enskilt behov tillfredsställde fler behov och fyllde fler funktioner samtidigt, vilket Maslow i boken Motivation and Personality illustrerade med individens sexualitet: Med sex kan en individ förstärka sin identitet, få närhet, samhörighet, kärlek, omtanke och bli förälder.  

Vi tycker att teorin om människans multipla behov blir än tydligare om man utgår från det nyfödda spädbarnets behov.  Samtidigt som spädbarnet diar tillgodoses dess grundläggande behov av föda, vätska, värme, närhet, beröring, uppmärksamhet, kommunikation och omsorg.

Det är heller ingen slump att ett av människans mest grundläggande fysiska behov har haft en enormt stor inverkan på människans evolution och närhistoria. Behovet av föda har i samverkan med andra behov kreativt drivit fram en omfattande utveckling inom födosök, djurhållning, jakt, samarbete, tillagning, konservering, bosättning, odling, markberedning och jordbruk.

Vi människor äter och dricker förvisso för att överleva.  Men att skapa matråvaror, laga mat och tillverka drycker har också blivit till kultur och ansedda yrken, eftersom vi också äter för att träffas, umgås, koppla av, njuta och ha trevligt. 

Enligt Maslow och Rogers var människans grundläggande behov mentalt betydelsefulla utvecklingskrafter, och de betonade alltid vikten av människans vardagliga och konkreta vara. Människor var biologiska, sociala, skapande och självförverkligande individer.  

Individens grundläggande behov av fysisk och mental omsorg, trygghet, kärlek, samhörighet, respekt, självkänsla, uppskattning och självförverkligande var viktiga för individens utveckling och hälsa. Dessa behov fanns i differentialbiologin i samspel med livsmiljön, och positiva differentialaffekter som förälskelse, kärlek, lycka och glädje var särskilt betydelsefulla för individens psykiska välmående.

Behovshierarkin och människans multipla motivationer

Min modell ovan illustrerar endast en aspekt av Abraham Maslows motivationspsykologi, att det finns många mänskliga behov att tillgodose och att de grundläggande behoven samverkar med människans kognitiva, moraliska, kommunikativa och kreativa behov.

“At once other (and higher) needs emerge and these, rather than physiological hungers, dominate the organism. And when these in turns are satisfied, again new (and still higher) needs emerge, and so on. This is what we mean by saying that the basic human needs are organized into a hierarchy of relative prepotency” ( sid 17, Motivation and Personality, Third Edition).

Men Maslows utvecklingspsykologi handlade om avsevärt mer än om människans grundläggande behov. Den humanistiska psykologin handlade även om existentiella och moraliska behov och om människans ansamlade kunskaper och livsvärden.  

Maslow beskrev multipla motivationer, människans holistiska strävanden, motiverade beteenden, behovsbrister och metapatologier. Människans utveckling drevs enligt Maslow fram av multipla utvecklingskrafter i varje individ.    

Utvecklingen drevs fram av emotioner, affekter, kognitioner, behov, önskningar, fantasier, ambitioner, kreativitet, inlärningar, arbete och fri vilja, vilka fanns i alla individers differentialbiologi och psyke i samspel med livsmiljön. Människans psyke utvecklades mot högre funktioner med många mentala innehåll.

Människans differentierade utvecklingskrafter gav upphov till hjärnans mentala innehåll, vilka kunde vara både medvetna, omedvetna och lagrades i hjärnans olika minnesstrukturer.

Samma komplexa grundsyn som hos Maslow fanns för hundrafemtio år sedan även hos den amerikanska psykologins grundare, William James, och den grundsynen återfinns idag hos Howard Gardner i hans multiintelligensteori.

I Sverige har Socialstyrelsen ensamt ansvar för psykiatrin, dess riktlinjer, behandlingsmetoder och diagnossystem.  Socialstyrelsen har länge följt den internationella psykiatrins biomedicinska modell, vilken innebär att den sociala människan biologiserats allt ensidigare inom sjukvården.   

Psykiatrins förklaringsmodell säger att psykisk ohälsa och psykisk sjukdom huvudsakligen beror på biologiska skador, genetiska avvikelser, och dysfunktioner som orsakar störningar hos transmittorsubstanserna i människans hjärna, kropp och endokrina system.  Psykofarmaka har till uppgift att återställa balansen och används för att behandla sjukdomar som ångest, depression och uppmärksamhetsstörningar.

Psykiatriska diagnoser sätts idag utifrån klientens symtom, och psykosociala och intrapsykiska orsaksförklaringar till psykisk ohälsa har successivt tagits ur psykiatrins internationella diagnosmanualer, DSM 5 och ICD 11. Ändå vet vi idag att barn och unga får psykisk ohälsa på grund av upplevelser av sådant våld, bråk, övergrepp, brister i omvårdnaden och mobbning.

Genetiken gör individen multifunktionell och beroende av sociala upplevelser

I den här artikeln ska jag presentera den humanistiska psykologin, som också utgår från att människor är biologiska och fysiologiska av naturen och att människor styrs av inneboende genetik och specifika DNA-förutsättningar. Men just människans genetik och differentialbiologi gör även varje individ social, kännande, tänkande och multifunktionell, och de sociala upplevelserna och de mentala innehållen i individens hjärna och hjärnstrukturer är också betydelsefulla för uppkomsten av psykisk hälsa och psykisk ohälsa.   

På 1940-talet utformade Abraham Maslow grunden i den humanistiska psykologins motivationsteori. Den innebar att människans biologiska mognad och mentala utveckling styrdes av många grundläggande, väl differentierade fysiologiska, sociala och emotionella behov och att de grundläggande behoven tillgodosågs och avlöstes i samverkan med varandra i en hierarkisk ordning.  

Maslows humanistiska motivationsteori ställdes under 1950- och 1960- talen mot Sigmund Freuds sexualteori och behaviorismens inlärningsteori.

Både Freuds psykoanalys och behaviorismens inlärningsteori använde enligt Maslow torftiga och överförenklade orsaksförklaringar. Båda beskrev normalutvecklingen och uppkomsten av psykisk sjukdom utifrån en begränsad syn på individens genetiska förutsättningar och medfödda behov. Freud såg sexualdriften bakom all psykopatologi och normalitet, och behaviorismen menade att stimuls-responsinlärning och operant inlärning orsakade all mental sjukdom och avvikelse. 

Människan styrs av multipla utvecklingskrafter

Maslow utformade tillsammans med Carl Rogers den humanistiska psykologins vetenskapsteori och behandlingsmetod. De menade istället att människans mognad och mentala utveckling genererades av multipla utvecklingskrafter, och den klientcentrerade terapin var ett aktivt samarbetsprojekt med grund i holistisk förståelse, acceptans, respekt, samhörighet, omtanke och identifikation.  

Maslow och Rogers ansåg att ett stort antal medfödda drifter, fysiologiska, sociala och emotionella behov i människan ständigt samspelade med livsmiljön. Människans och individens aggression var exempelvis en drift och funktion som formades av samhället, kulturen, maktintressen och av individens upplevelser av ilska, rädsla, sorg, kärlek och andra affekter.

Maslow och Rogers ansåg att människan var social och emotionell och tänkande av naturen, och individens många behov fungerade som unika utvecklingskrafter i varje individ. Enligt Maslow var de grundläggande behoven följande:

Människans fysiologiska behov, exempelvis av aktivitet, vila, sömn, kyla, värme, vätska och föda

Människans behov av trygghet och säkerhet

Människans behov av tillhörighet, vänskap, kärlek och sex

Människans behov av respekt och uppskattning för sig själv och för andra

Människans behov av självförverkligande

Behovshierarkin bestod av många grundläggande behov

Behovshierarkin var navet i Maslows motivationsteori.  Behovshierarkin illustreras idag ofta på följande sätt:

                                                                 A Theory of Human Motivation, 2015

Ibland illustreras motivationsteorin som en behovstrappa:

                                                                                        Forskning & Framsteg 2014 nr 3

                                                                                           Björn Nilsson, beteendevetare

Abraham Maslow illustrerade själv aldrig sin motivationsteori grafiskt. Han förändrade heller aldrig den ursprungliga teorins grund, även om han redan från början var väl medveten om att den hierarkiska ordningen i verkligheten inte var ”as rigid as we may have implied”. 

Istället kompletterade Maslow successivt – fram till sin död 1970 – sin motivationsteori med flera tillägg. Först med uppfattningen att människan också har grundläggande behov av att skapa. Människan måste vara kreativ av inneboende överlevnads- och säkerhetsbehov, av lust och av sociala drivkrafter, och människan skapade sådant som skydd, hus, försvar, redskap, produkter, ord, begrepp, litteratur, konst, sång, musik, samhällsstrukturer, vägar och byggnader.

Människan hade även grundläggande kognitiva behov. Människor måste kunna, veta och förstå sig själva, sin omgivning, sin omvärld och sina samhällen. De grundläggande kognitiva och skapande behoven samverkade alltid med varandra och med övriga behov.

Ackumulerade livsvärden och känslor av meningslöshet och hopplöshet

Maslows motivationsteori kompletterats slutligen under 1960-talet med teorin om människans högre metamotivationer, Being-Values, livsvärden, vilka var ett resultat av människans existentiella vara och livserfarenheter. Människan hade successivt utformat viktiga livsvärden, vilka var av stor betydelse för individens, kulturens och samhällets utveckling.

Människorna hade enligt Maslow under evolutionens gång i sina olika samhällen och kulturer ackumulerat värden som handlade om sådant som Sanning, Godhet, Skönhet, Enhetlighet, Livlighet, Spontanitet, Unikhet, Perfektion, Harmoni, Fulländning, Komplexitet, Rättvisa och Ordning, Enkelhet, Helhet, Lätthet. Lekfullhet, Självförsörjning och Meningsfullhet.

Maslow ansåg att både de grundläggande behoven och de högre metabehoven var instinktoida och att de hade ett ursprung i genetik och biologi i kombination med sociala upplevelser, generaliserade och individuella värderingar. Människans behov var multifunktionella och formades individuellt och personligt av olika individer. Behoven kunde uppfylla både medvetna och omedvetna motiv.

Sex var ett sådant multipelt behov som enligt Maslow kunde utformas och kombineras med kärlek, förälskelse, säkerhet, trygghet, ansvar, omsorg, omtanke och ömsesidighet. Men sex kunde också användas för att imponera eller för att visa sin maskulinitet eller kvinnlighet.  Idag vet vi att sex används på många sätt, exempelvis som maktmedel i krig, och sex kan kombineras med kontroll, våld, makt, förakt, primitiv sexuell tillfredsställelse eller förnedring. 

Människans alla behov och funktioner fanns enligt Maslow alltid närvarande i individens differentialbiologi. Tillgodosågs inte individens behov adekvat uppstod brister, avvikelser eller störningar i individens psyke och personlighetsstrukturer. Alienation, meningslöshet, hopplöshet, kriser, cynism, apati, laglöshet, kriminalitet, brutalitet, ångest och neuroser var några av de affektiva störningar och utvecklingsavvikelser som Maslow betonade.

Människans grundläggande behov avlöser varandra

Samtidigt som Maslow utvidgade sin motivationsteori var behovshierarkins princip hela tiden densamma: ”At once other (and higher) needs emerge and these, rather than physiological hungers, dominate the organism. And when these in turn are satisfied, again new (and still higher) needs emerge, and so on. This is what we mean by saying that de basic human needs are organized into a hierarchy of relative prepotency”.

Men människans många grundläggande behov avlöser inte varandra på det rigida sätt som Maslow beskriver teoretiskt, vilket han var väl medveten om.  Några av behoven var absoluta och formbara, som behoven av föda och vätska. Behovet av syre är absolut och konstant, medan andra behov avlöser varandra – som kyla och värme, sömn och vakenhet – men främst efter inneboende homeostatiska principer, vilka människor kan påverka inom ett avgränsat fält.  

Min erfarenhet är att individens sociala, affektiva, kognitiva och högre moraliska behov är samtidiga och att de utvecklas parallellt i individens livsmiljö och i individens intrapsykiska minnes- och funktionsstrukturer.

Maslows holistiska motivationsteori förtydligades kontinuerligt

Inte ens i akuta hot-, kris- eller katastrofsituationer prioriterar människor alltid endast sina basalaste behov av överlevnad före högre behov. Ändå var Maslows teori nydanande och mycket betydelsefull på 1950-talet. Till skillnad från psykologins två tongivande inriktningar betonade de humanistiska psykologerna både helheten, samspelet, relativiteten, de goda värdena och det unika i människans biologi, motivation, behov och själsliv.  

Maslow hade löpande även gjort andra förtydliganden i sin motivationsteori, exempelvis om varför han använde begreppet fysiologiska behov istället för begreppet drift. Människans drifter var många, de var samordnade holistiskt i individens psyke och kropp, där de reglerades av flera samverkande homeostatiska processer på neurologiska och endokrina systemnivåer. Drifterna var svåra att avgränsa funktionellt och lokalt i biologin, och de var svåra att rangordna inbördes i sina funktioner och intentioner. Ordet behov beskrev enligt Maslow bättre en drifts subjektiva upplevelse som önskan och strävan.

Maslow var pragmatiker och biologisk psykolog

Maslow var samtidigt också pragmatiker, funktionalist och biologisk psykolog, och han antog att de fysiologiska behoven var primära och att de var de mest kraftfulla av människans behov. ”A person who is lacking food, safety, love, and esteem would most probably hunger for food more strongly than for anyting else”, och vid svält, katastrofer och extrema situationer trycktes övriga behov enligt honom i bakgrunden, och människans förmågor och aktiviteter riktades in på att tillfredställa individens och människornas hungerkänslor.  

De hälsosamma differentialaffekterna

Idag 2024 har bland annat spädbarnsforskningen länge visat att människans sociala, kognitiva, emotionella och affektiva förmågor och behov finns i individens differentialbiologi från livets start och förmågorna fortsätter att utvecklas genom samvaro, kommunikation, sociala och affektiva upplevelser och genom kognitiv stimulans.  

Länge var Maslow och Rogers ensamma inom psykologin om att beskriva att varje individ är unik och väldifferentierad, både biologiskt, affektivt, socialt och kognitivt.  Båda ansåg att människans behov ständigt var närvarande i individens kropp och psyke i vardagens aktiviteter, och behoven tillgodosågs multipelt, multifaktoriellt och unikt i varje individ. Inte bara kognition och logiskt tänkande tillhörde individens psyke, där fanns också musiken, skapandet och kroppens taktila och känslosamma upplevelser.   

Differentialaffekterna var särskilt betydelsefulla för Maslow och Rogers. Enskilda och samordnade positiva affekter och emotioner som samhörighet, trygghet, tillit, glädje, kärlek, förälskelse, lycka, upprymdhet, frid, vördnad och godhet var hälsosamma, och positiva känslor och strävanden måste dominera i själslivet. Positiva affektupplevelser kunde också framkalla peak experiences, vilket var tillfällen med intensiva känslor av lycka, glädje, trygghet, frihet, vördnad eller nöjdhet.

Människas grundläggande behov och livsvärden formas i vardagsmiljön 

Idag vet vi människor tydligare än någonsin genom nyhetssändningar i TV och reportage i media hur små barn påverkas mentalt av motsatsen till peak experiences, det vill säga av hot, våld, hussprängningar, krigsupplevelser, förstörelse och ond bråd död. Sådana upplevelser avsätter affektiva och kognitiva spår i barn, i värsta fall med känslor av skräck och rädsla eller med tankar om hat och hämnd. 

Mina kliniska erfarenheter av arbete med små barn och ungdomar är densamma. Differentierade affektupplevelser och tankar om rätt och fel, hat och ilska, krig och fred, hopp, rättvisa, kärlek, ondska, tro, religion och livsåskådning finns tidigt i barns liv, och barns tankar, känslor och värderingar kombineras i individens psyke och personlighet. Människans ackumulerade livsvärden har stor betydelse i livets vardag.  

Precis som Maslow beskrev finns människans Being-Values ständigt närvarande i samhället, i familjen och i den dagliga livsmiljön, och dessa värden internaliseras också tidigt i barn genom samvaro, imitation och identifikation.  

Abraham Maslow är fortfarande ensam inom psykologin om att ha beskrivit differentialbehovens sammansättningar. Han och Carl Rogers beskrev också de positiva affekternas och emotionernas betydelser för en hälsosam utveckling, och Maslows uppfattning om behovshierarkin har under mer än åttio år varit en stimulerande och mäktig metafor. Både Maslow och Rogers förstod att människan föddes social och behövde genom hela livet en säker, trygg, social och kärleksfull vardag för att utvecklas adekvat.

Maslows mäktiga metafor ur ett annat perspektiv

Avslutningsvis ska jag illustrera behovshierarkin ur ett annat perspektiv. Jag ska integrera några av människans Being-Valus, kreativa och kognitiva behov i behovshierarkin och illustrera den med hjälp av Penroses trappa:   

Modellen har en utgångspunkt i Carl Rogers uppfattning att varje barn (och varje individ) under livets gång förverkligar sig själv och sina inneboende förutsättningar i samspel med sin livsmiljö.  Att jag använder Maslows begrepp Being-Values istället för begrepp som etik, moral och livsvärden beror på begreppets historiska ton och filosofiska bakgrund. 

Människans medvetande och vara fanns i fokus när psykologin grundades som vetenskap med Wilhelm Wundt och William James i fronten mot slutet av 1800-talet. Just filosofen, läkaren, psykologen, pragmatikern och funktionalisten James är en av dem som Abraham Maslow nämner som inspiratör till sin integrativa och dynamiska motivationsteori.

Maslow beskrev tydligt att människans kognitiva, sociala och affektiva förutsättningar finns i differentialbiologin och att människans alla förutsättningar måste samspela differentierat med individens livsmiljö för att utvecklas adekvat.  

Under de senaste trettio åren har Socialstyrelsen valt en helt annan väg för den svenska psykiatrin. Psykiatrins nya diagnoser, nya orsaksförklaringar och nya hjärnfunktionsteorier handlar uteslutande om biologiska mikroskador eller störningar i människans hjärna, hjärnstam, nervsystem och endokrina biologi.

Även anpassningsstörningarna, F43-diagnoserna, som akut stressreaktion, PTSD och utmattningssyndrom, förklaras numer som orsakade av brister i hjärnans funktioner, endokrina system, transmittorsubstanser, genetik och DNA. 

Den biomedicinska hjärnfunktionsmodellen har ett mycket starkt fäste hos Socialstyrelsens psykiatrienhet, vilket är en avgörande faktor till att psykiatriska diagnoser och medicinering med psykofarmaka har tillåtits att öka kraftigt hos barn och unga. Provmedicinering med psykofarmaka är en annan viktig ökningsfaktor, vilket är en vedertagen metod inom dagens psykiatri och sjukvård.

Den psykiska ohälsan har ökat av sociala orsaker i livsmiljön

Vi är många som länge sett och påtalat att den psykiska ohälsan har ökat av orsaker som finns i livsmiljön. Den har ökat på grund av stress, våldsupplevelser, mobbning, konflikter och bråk i familjen, hot och tvång från andra, mutor, utanförskap, betygshets, inlärningssvårigheter, orealistiska krav, tidigt missbruk, ofullständiga betyg och/eller helt misslyckad skolgång.

Ständig kritik, nedvärdering, misslyckanden, svårigheter, bråk, återkommande rädslor och ängslighet i vardagen internaliseras i individen och rubbar den inre balansen och harmonin i psyket, vilket kan visa sig i otrivsel, huvudvärk, sömnsvårigheter, mer stress och psykisk ohälsa.   

För dagens diagnostiska psykiatri och primärvård saknar det betydelse vad den primära orsaken till ångest eller depression handlar om. Det är alltid tillåtet att provmedicinera mot ångest och nedstämdhet.

Det kvittar om ångestens orsak är en krisreaktion eller bero på bristande självkänsla, inre tvivel, mindervärdeskänslor, utanförskap, internaliserade kränkningar, minnen av våldsupplevelser, ackumulerade sociala smärtor, mikrotrauman eller hopplöshetskänslor på grund av upprepade svek.

Ulf Hjelm

Basfakta:

Häftet A Theory of Human Motivation, 2015, är ett särtryck av Maslows paper, i vilket motivationsteorin och behovshierarkin presenterades för första gången. Artikeln publicerades i Psychological Review, vol. 50 (July 1943), sid 370-396, mitt under Andra Världskriget. 

I boken Motivation and Personality. Third Edition, med ISBN: 0060419873 kan man läsa om Maslows multipsykologiska vetenskapsteori samt följa de tillägg, förtydliganden och förändringar av motivationsteorin som gjordes efter 1943.

I boken The Farther Reaches of Human Nature, ISBN: 0-14-019470-3, kan man läsa om Maslows tankar och antaganden om Metamotivationerna och Being-Values.  Boken gavs ut av Maslows hustru Bertha G. Maslow första gången 1971, ett år efter Abraham Maslows död i en hjärtinfarkt. Boken består av de paper som Maslow planerat som bokens huvudinnehåll. 

I boken Client-Centered Therapy, ISBN 0-09- 453990-1, av Carl R. Rogers, kan man läsa om hans komplexa vetenskapsteori, hans syn på barns självförverkligande, om acceptans, terapisamarbete, gemensamt ansvar, identifikation och om annat som är verksamt i terapi.

Mentala strukturer, tertiära processer och mänskligt skapande

Silvano Arieti (1976) beskrev kreativitet som en effekt av människans tertiära mentala hjärnprocesser. I människans hjärna pågår ständigt ett flertal medvetna och omedvetna processer. Plötsligt kan det uppstå ett endocept, en rudimentär form av kognition, i människans psyke på basal hjärn- och primärprocessnivå. Endoceptet omvandlas sedan genom samarbete med högre hjärnfunktioner på sekundärprocessnivå till ett koncept. På så sätt kan en ny idé, en ny konstruktion, en ny bild, ett nytt ord eller inledningstonen till ny musik uppstå.

Arietis teori om kreativitetens synteser är konkret, abstrakt och hypotetisk. Så här kan flöden och processer illustreras:

Arietis teori förändrade innebörderna i Sigmund Freuds begrepp primär- och sekundärprocesser, vilka beskrev skillnader i individens mentala vara och kvalitativa tänkanden. Primärprocessen styrdes enligt Freud av drifter, lustprincipen, omognad och oreflekterat tänkande, medan sekundärprocessen styrdes av inlärning, erfarenhet, välfungerande, rationalitet och logik.

Arietis teori bygger istället på att primära och sekundära tankeprocesser ständigt samverkar i människans varanden, kännanden och tänkanden i individens hjärna. Båda influeras av biologiska processer, drifter, affekter, behov, inlärningar och ackumulerade minnen. Även en individs dysfunktionella vara och primärprocess är influerade av inlärningar, erfarenheter och ackumulerade minnen.

Sigmund Freud (1932) antog att människan vantrivs i kulturen. Till skillnad från honom förstod Silvano Arieti att människans många kulturella, moraliska och kreativa värden har sitt upphov i individernas differentialbiologi i samspel med livsmiljön. Det är andra faktorer i den sociala miljön än människans kultur som ger upphov till psykisk ohälsa och vantrivsel.   

Precis som Arieti säger finns ofta en förnimmelse, en föraning, en ton, en doft eller ett visuellt minne med i starten av en spontan kreativ process. Annat som tilltalar oss med Ariets tertiära teori är att den i sin förklaring engagerar individens hela hjärna, alla mentala strukturer och nivåer av minnen, kännanden, tänkanden, medvetanden och varanden.

Arietis teori är holistisk i sin syn på hjärnfunktioner och skapande, men teorin kan inte förklara allt skapande och all kreativitet. Kreativa processer startas enligt vår erfarenhet i verkliga livet betydligt oftare av annat än av rudimentär kognition. Exempelvis av tillfälligheter och misstag som ger insikter eller av organiserad brainstorming eller långvarigt systematiskt arbete eller av ögonblick av ilska, hat och kränkningar.

För oss är terapi en holistisk social, kognitiv och emotionell förändringsprocess, och den startas nästan alltid av klientens önskan av att må psykiskt bra, slippa mental smärta, sömnsvårigheter, ångest eller ständig oro. Och beslutet att söka hjälp kommer sällan plötsligt.

Enligt vår terapierfarenhet med barn och unga samverkar alltid olika upplevelser, värderingar, behov, drifter, tankar, reflektioner och minnesinnehåll komplicerat i individens psyke. En skapande och omgestaltande terapiprocess är en viktig förändringsfaktor i bildterapi och i humanistisk terapi, och den processen startas genom samspel, känslor, inlevelse, empati, närvaro, frågor, noggrann kartläggning, riktade uppgifter, lyssnande, tillåtelse, sökande och målmedvetet arbete med tydliga mål.

I terapin kan man exempelvis utforska, förstå, hantera, bearbeta och förändra en klients panikångest. Men ofta finns ångest och ångestbenägenheten kvar även efter en avslutad terapi, men individens nya förståelse, strategier och acceptans gör ångesten lättare att uthärda och hantera.

Forskningen har länge visat att spädbarn normalt föds sociala, affektiva och kognitiva. Spädbarn samspelar aktivt och medvetet från livets start med sina föräldrar och med sin omgivning. De föds med många resurser, behov, affekter, begåvningar och funktioner, och  individen fortsätter att mogna och utvecklas i sina specifika sociala, subkulturella och samhälleliga sammanhang i en komplex samverkan mellan arvs- och miljöfaktorer under lång tid.

På den här sidan kommer vi efterhand att beskriva olika aspekter av den moderna humanistiska psykologins terapi, teori och människosyn.

I de inledande artiklarna ska vi precisera några begrepp, uppfattningar och teorier som länge har varit vägledande för oss i terapi.  De är Carl Rogers teori om självförverkliganden och den empatiska och goda människan, Abraham Maslows holistiska teori om människans multipla motivationer, Howard Gardners multiielligensteori och Silvano Arietis teori om tertiära processer.

Jämställd, social och individuell terapi

Carl Rogers (1951) demokratiska, jämställda och sittande klientcentrerade terapi har alltid varit vägledande för oss, liksom hans positiva humanistiska människosyn. Människan föds enligt honom social, medkännande och omtänksam. Ett viktigt livsmål för varje individ är att hon ska bli välfungerande med en flexibel, ansvarsfull och trygg självuppfattning och med förmåga att leva i harmoni med andra.

Rogers använde begreppet självförverkligande med fler betydelser än Abraham Maslow; men båda hade samma grundsyn på människans mognad och uteveckling. Rogers utgick från att varje barn förverkligar sig själv och sin personlighet i aktivt samspel med sin familj och sin livsmiljö. Självförverkligandet fanns från livets start i barnet, var inte individens högsta behov, en uppfattning som Maslow länge förespråkade i sin behovshierarki.

Självförverkligandet beskrivs i Rogers teori som ett behov och en utvecklingskraft. Självförverkligandet fick med individens erfarenheter olika uttryck och mognadsformer, vilka formade individens ambitioner och livsmål. Självförverkligandet var en av de krafter som formade individens social-moralisk resa och utvecklingsprocess

Självförverkligandet fyllde multipla funktioner, precis som människans övriga behov. I självförverkligandets socialiserande processer kan samtidigt mycket gå fel under uppväxten eller långt senare i livet. Syftet med den klientcentrerade barnterapin är bland annat att barn och unga skall uppfatta innebörden i sina medfödda behov, ambitioner, sociala brister eller smärtsamma upplevelser. De ska i terapin samspela, bearbeta, mogna, växa, utvecklas, förändras optimalt och må psykiskt bra med sunda livsmål och ambitioner. Acceptans och identifikation är två av de viktiga faktorerna i dessa processer.

Människan har multipla behov

Abraham Maslow är idag mest känd för sin teori om behovshierarkin och för att han tillsammans med Carl Rogers utformade den humanistiska psykologins människosyn, vetenskapsteori, strategier och metod. Maslow ( 1987, 1993 ) utformade en komplex motivationsteori, som utgick från att människans grundläggande och högre moraliska, kognitiva och skapande behov var instinktoida. Alla människans behov hade ett ursprung i genetik och differentialbiologi i samspel med livsmiljön.  

Maslow menade att människans behov är multipla som motivation. En individs hungerdrift och behov av föda och vätska kan exempelvis formas och komma till uttryck med flera betydelser. Människans behov formas olika i olika kulturer och är beroende av samhällets utvecklingsnivå.

I högutvecklade eller specialiserade samhällen skapar exempelvis mästerkockar maträtter för att tillfredställa egna sinnen, njutningar, behov, färdigheter och kompetenser och för att tillfredsställa andras behov av föda, dryck, njutning, umgänge och samvaro (och kanske för att driva en lyxkrog, tjäna pengar och erhålla välförtjänt uppskattning från andra); läcker och vällagad mat och god dryck i en behaglig miljö kan tillgodose många drifter, behov och funktioner i ett.

Men sådan är ju inte tillvaron i utblottade länder, vid krig eller katastrofer. Där svälter spädbarn istället ihjäl på grund av torka, svält och brist på mat och näring. I sådana situationer kan ingen förverkliga sig själv eller tillgodose ens minimala grundläggande behov.

Trots krig, fattigdom och svält föds människan enligt Maslow god och omtänksam av naturen. Hon har grundläggande behov av sömn, vila, aktivitet och näring, av trygghet och säkerhet, av tillhörighet, vänskap, kärlek, reproduktion och sex. Hon har grundläggande behov av respekt och uppskattning av andra och av sig själv. Hon har grundläggande kognitiva behov av att skapa och vara aktiv, av att kunna, veta och förstå sig själv, sin omgivning, sin omvärld och sitt samhälle.

När människans grundläggande behov och ansvar är tillgodosedda då ägnar hon sig enligt Maslow åt självförverkligande. Det är då hon kopplar av, njuter, umgås, är social eller skapar musik, litteratur, dans, konst, politik, datateknik eller tillverkar nya produkter.

Maslow kallade människans högre existentiella och sociala behov för metamotivationer, livsbehov eller being needs. De behoven handlade om människans behov av sanning, godhet, skönhet, enhet, spontanitet, livlighet, unikhet, perfektion, balans, harmoni, fulländning, rättvisa, ordning, enkelhet, helhet, lätthet, lekfullhet, autonomi och meningsfullhet.

Människans högre behov och livsvärden fanns ansamlade i kultursamhället och formades personligt av varje individ i samspel med föräldrar, anhöriga, skola och andra samhälläliga miljönätverk. Tillgodosågs inte individens existentiella being needs kunde avvikelser och psykisk ohälsa uppstå.

Vi återkommer till Maslows syn på behovshierarkin och på metamotivationerna i senare artiklar.

Multiintelligensteorin, WISC-V och existensfilosofin

Howard Gardners multiintelligensteori (1994, 2000, 2001) skapade en ny inriktning inom begåvningsteorin. Gardner beskrev att människan har många separata begåvningar som är integrerade med varandra och som formas av individen i de sociala, kulturella och samhälleliga sammanhang som individen växer upp i. Exakt hur många begåvningar människan har är inte klarlagt än. Men Gardner har beskrivit musikalisk, motorisk, visuell, språklig, logiskt-matematisk, interpersonell, intrapersonell, natur, och etiskt-moralisk begåvning. 

Gardner inspirerade direkt några andra psykologer. Eter honom har de beskrivit människans emotion, klokhet  och sociala förmåga som intelligens.

Före Gardners multiintelligensteori ansåg intelligensforskningen däremot att det fanns en generell intelligens hos människan. David Wechslers begåvningstest WISC och WAIS utgår från den traditionen och de mätte länge den globala begåvningen genom ett flertal verbala och praktiska deltest.

Efter hand har Wechslers begåvningstest nyanserat sin konstruktion med ackumulerad erfarenhet och validitet. WISC-V kan idag utföra ett flertal viktiga interna analyser av testresultaten, vilket genererar specifik detaljinformation om den testade individens förmågor och strategier.

Det är Wechslertestens reliabilitet, standardisering och validitet som är betydelsefulla kvalitetsfaktorer. Idag vet vi relativt väl vad de olika deltesten och delskalorna mäter för specifika funktioner och kvaliteter, vilket gör det möjligt att beskriva flera av individens styrkor, svårigheter, behov och kvaliteter. Men även testens normering i ett specifikt land eller i en världsdel är betydelsefull. Normeringen gör att testledaren kan fastställa en individs sammanräknade värde på hela skalan, HIK, vilket är ett hypotetiskt mått på individens samlade, globala eller generella intelligens. Det värdet kan få stor betydelse för individen.

Före Gardner beskrev även Ruth Griffiths intelligens som något flerfaktoriellt, samverkande, mognads- och utvecklingsbetingat. Tid, rytm, rum, fysiologiska processer, fin- och grovmotorik, praktisk övning, språk och praktiskt resonerande i barnet samverkade enligt Griffiths med varandra. Begåvning, tänkande, slutledning och kognitiva processer var enligt henne beroende av arv-, miljö- och omvärldsfaktorer och genomgick biologisk mognad och psykologisk utveckling i individen.

Gardners sätt att tänka differentierat kring begåvning är alltså inte nytt. Många har exempelvis länge betonat människans skapande och arbetsförmåga som grunden för begåvning, inlärning, klokhet och utveckling. Ämnet är komplext, och ingen av dagens intelligensteorier täcker hela fältet. Enligt Gardner kan multiintelligensteorin exempelvis inte förklara metaforisk kognition, vishet, nyskapande och sunt förnuft. Hans teori är deskriptiv, pragmatisk, ofullständig och den kan heller inte beskriva begåvningarnas mognadsutveckling, likt Jean Piagets beskrivning av den logiska induktionens framväxt.

För oss som behandlare är Gardners teori likväl mycket betydelsefull. Eftersom den beskriver begåvningens bredd, som den finns i verkligheten hos människan. Människans inre och yttre verbala språk, relationsförmåga och musikaliska klokskap är ofta viktigare än logisk induktion i så många sociala sammanhang. 

I humanistisk terapi är dessutom minnes- och rumsfunktioner, kännande, tänkande och önskande lika betydelsefulla. Men i terapi blir det också så uppenbart att individer har flera praktiska, kännande, tänkande, logiska och analytiska begåvningar, och människans tänkanden, klokhet och mänskliga kvaliteter ser olika ut hos olika individer.

WISC-V och multiintelligensteorin tillgodoser mycket olika kunskapsbehov i dagens samhälle. Men det finns en betydelsefull existensfilosofisk innebörd i Gardners teori, som inte finns i någon annan intelligensteori:

Människorna har med sina många behov, funktioner, begåvningar, affekter och differentierade minnesförmågor själva under evolutionens och historiens gång skapat sina samhällen, sina riter, ritualer, religioner, ateism, sin tro, sin moral, sin visdom, sina lagstiftningar, rättstraditioner, vetenskaper, kunskaper och umgängesformer. Den innebörden återfinns även i Maslows och Rogers humanistiska psykologier. 

Litteraturlista 

Arieti, Silvano, 1976, Creativity, The Magic Synthesis, Basic Books, New York

Freud, Sigmund, 1932, Vi vantrivas i kulturen, Boniers, Stockholm

Gardner, Howard, 1994, De sju intelligenserna, Brain Books, Jönköping

Gardner, Howard, 2000, Den bildade människan, Brain Books, Jönköping

Gardner, Howard, 2001, Intelligenserna i nya perspektiv, Brain Books, Jönköping  

Maslow, Abraham, 1987, Motivation and Personality. Third Edition, ISBN: 0060419873.

Maslow, Abraham, 1993, The Farther Reaches of Human Nature, ISBN: 0-14-019470-3, boken utgavs av Maslows hustru första gången 1971, ett år efter hans död.

Rogers, Carl,.R, 1951, Client-Centered Therapy, reprinted 2002, St Edmundsbury Press Ltd, Suffolk